﻿Till sist förklarar sig den gamle mång-
skrifvaren nöjd med makternas gemensamma
upptädande i Turkiet och vill deraf hoppas
god framgång. Ja, när har ej Rusell förkla-
rat sig nöjd med <i>faits accomplis,</i> om han än
genom otidigt uttalade sympatier och uppmunt-
ringar drifvit till ett motstånd eller en rö-
relse, som han sedan med den mest flegma-
tiska min i verlden drager sig ifrån? Danmark
vet det bäst, och den briljante politiske skrift-
ställaren Klaczko har i några artiklar i Revue
des deux Mondes åter dragit i dagen dessa
lord Russells gamla synder.